Om teatern
Inför säsongen 1948 byggdes Lisebergs Planetarium om till teater. Lisebergsteatern, som den kom att kallas, hade då plats för 319 åskådare och en scen som var sju meter bred och fyra meter djup. Bakom scenen fanns tre loger.
De tidiga åren
Den första teaterchefen, eller konstnärliga ledaren som titeln kallades, var Ernst Eklund. Den första komedin som spelades, Han träffas inte här!, hade premiär den 1 maj 1948. Eftersom Liseberg är en nöjespark var det naturligt att sätta upp komedier, farser och annat lättsamt. Det tunga och allvarliga fick andra teatrar syssla med. Bland skådespelarna i den sommarens fyra föreställningar fanns Hjördis Petterson och Håkan Westergren. Teatern mottogs väl av både press och publik. Totalt gavs 15 olika pjäser under Eklunds tid vid rodret.
Ernst Eklund efterträddes 1953 av Per-Axel Branner, som fortsatte i den redan etablerade komedistilen. Under hans sex år som konstnärlig ledare sattes 13 pjäser upp, varav Max von Sydow medverkade i två.
Gösta Bernhard flyttar in
Under Branners sista år, 1958, satte Gösta Bernhard upp revyn Klart Annorlunda. Bernhard tog över ledningen av teatern året därpå och satte tillsammans med kompanjonen Stig Bergendorff upp Agatha Christies Råttfällan och revyn Orfeus Nilsson. I den sistnämnda medverkade bland andra Siv Ericks, som tillsammans med Åke Söderblom kom att bli Gösta Bernhards vapendragare under 1960-talet.
Det var även då man experimenterade med Lisebergsteatern som konsertlokal. Bland artisterna som uppträdde sommaren 1960 märks operastjärnan Elisabeth Söderström och pianisten Käbi Laretei, som vid tillfället var gift med regissören Ingmar Bergman. Experimentet avslutades efter sommaren 1963, men följdes senare av enstaka musikframträdanden.
Geigerts gästspel varade i mer än 30 år
Den 3 februari 1965 var det premiär för Hagge Geigerts revy Blågula Svea. Sedan många år tillbaka hade Geigert satt upp sina revyer i Uddevalla, men vintern 1965 var han och resten av ensemblen i Göteborg för ett två veckor långt gästspel.
– För mig blev det en närmast ruskig upplevelse eftersom det på sina håll ansågs att jag skulle efterträda Karl Gerhard. Vi på scenen upplevde att stämningen var låg. Vi var vana vid applådåskorna i Uddevalla Folkets Hus. Här satt man tyst med öron stora som grytlock. Det luktade fiasko, men när ridån gått kom en enormt stark applåd. Vi var synade och accepterade. Och vårt gästspel under 14 dagar blev nästan två månader långt, skrev Hagge Geigert i Lisebergs jubileumsbok Från Komark till Nöjespark som kom ut 1998.
1974-1975 genomgick teatern en välbehövlig ombyggnation. Samma år tackade Gösta Bernhard för sig. De kommande två åren skulle han bo och arbeta i Stockholm. Bernhard hade dock förtursrätt på teatern den dag han återvände till Göteborg.
För Hagge Geigerts del innebar ombyggnationen att han kunde återvända med sin nyårsrevy. De två senaste åren hade han spelat den på Lorensbergsteatern. 1987 valde Geigert att bli teaterdirektör och producent istället för att skriva och spela revy.
1998 tog Ulf Dohlsten och Puck Ahlsell över som teaterdirektörer efter Hagge Geigert och var så fram till början av år 2000. Teatern drevs därefter av Nöjespatrullen som senare bytte namn till 2Eintertain. 2023 tog Liseberg över driften och har sedan dess bjudit publiken på ett mer varierat utbud än tidigare.
Byggnadens utveckling
1948: Planetariet byggdes om till Lisebergsteatern, med plats för 319 åskådare.
1950: Planer fanns på att använda teatern även vintertid, men det dröjde till 1954 innan värme installerades. “Varmt var där också, minst sagt i varmaste laget, ty den nyinlagda värmeinstallationen prövades och höll i sanning måttet i överkant”, skrev Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning i september 1954. Samma år blev logerna fler och större, och nya toaletter byggdes i foajén.
1960: Teatern utvidgades med balkong och foajé, vilket ökade publikkapaciteten från 337 till 451.
1965: Ett nytt orkesterdike och en breddad scen blev resultatet av renoveringen det året.
1974-1975: Teatern genomgick en stor ombyggnation. Entrén flyttades och foajén byggdes ut med fler toaletter, ny garderob och biljettkiosk. Dessutom byggdes ett antal nya loger.
1978: Ny ljusanläggning installerades.
1980: Teatern fick nya, bekvämare loger. Scenen fick ny teknisk utrustning och salongen renoverades. Bland annat byttes de gamla bänkarna ut mot moderna fåtöljer, finansierade av Olof och Caroline Wijks utdelningsfond. Dessutom byggdes ett förråd för dekor och rekvisita på baksidan av teatern, ett utrymme som tidigare saknades.
1984: En stor renovering genomfördes. Ny entré, dubbelt så stor foajé (med speciella rökrum och nya toaletter), bättre tekniska utrymmen samt en ny fasad blev resultatet. Teatern var stängd hela sommaren.
2007: En värmeväxlare installerades, vilket innebar att ventilationsluftens energi återvanns. Uppvärmningen av byggnaden skedde från den dagen helt med fjärrvärme och naturgas istället för delvis med el.
2009: Teatern byggdes ut och totalrenoverades. Foajén fick en ordentlig ansiktslyftning och publikkapaciteten ökade från 445 till 517 platser.
Kuriosa
Eftersom golvet i teatern var en rest från Planetariet och alltså inte avsett som åskådarrum framför en scen, publicerades följande rader i Dagens Program sommaren 1948 som en uppmaning och vädjan i all välmening:
“‘The new look’ på Lisebergsteatern har varit till allmän belåtenhet. Både publik och press har varit eniga om att arrangemangen i det f.d. Planetariet är en fullträff, till vilken Liseberg och Göteborg är att gratulera. ‘The new look’ kan dock lätt bli ‘the bad look’, fritt översatt med dålig sikt, om icke våra chicka damer vore så älskvärda och hänsynsfulla så att de placerade den klädsamma huvudbonaden någon annanstans än på huvudet.”
Fakta
Arkitekt: Axel Jonson
Konstnärliga ledare: Ernst Eklund (1948-1952), Per-Axel Branner (1953-1958)
Hyresgäster: Blancheatern - Gösta Bernhard, Stig Bergendorff (1959-1961), ABC-Teatern - Gösta Bernhard, Stig Bergendorff (1962-1967), Gösta Bernhard (1968-1973), Nöjespatrullen/2Entertain (2000-)
Teaterdirektörer: Hagge Geigert (1987-1997)