Nyheter
Liseberg Aktiebolag bildas
Den 8 januari 1925 övergår driften av Lisebergs nöjesfält till det nybildade bolaget Liseberg AB. 1923 var nöjesfältet en del av Jubileumsutställningen i Göteborg och 1924 drevs det vidare av utställningens nöjesutskott.
Lisebergsstyrelsens ordförande Herman Lindholm berättar att det länge funnits intresse för ett kommunalt, eller åtminstone halvkommunalt, tivoli i Göteborg.
– Redan flera år före utställningen talades om tivolit, som vi då på många håll ansågo av betydelse för nöjeslivet, men som vi samtidigt voro på det klara med att det aldrig kunde hållas på den önskvärda nivån, om det inte hade kommunen bakom sig, säger han.
Men så kom de svåra ekonomiska åren då man hade annat att tänka på än tivoliplaner. Till sist blev det alltså Jubileumsutställningen som fick ta hand om, och göra verklighet, av dem.
Liseberg AB bildas med ett aktiekapital på 100 700 kr, var av Göteborgs Stad äger 100 000 kr. Jubileumsutställningens kostnad för anläggningen, inklusive de omfattande nöjesanordningarna, värderas till omkring 2,5 miljoner kr. Av denna summa amorterades 1,5 miljoner kr under sommaren 1923. Liseberg AB övertar därför anläggningen för 1 miljon kr, pengar som ska betalas tillbaka med ett 30-årigt amorteringslån, ett lån som Göteborgs Stad går i borgen för.
– Vad vi fick överta var egentligen bara Konserthallen, Wärdshuset och några attraktioner. Av detta beslöt vi skapa något typiskt för Göteborg och västkusten, något absolut nytt, som skulle locka folk från alla håll, minns Herman Lindholm i samband med sin 75-årsdag 1950.
Edward Ferdinand Goldkuhl – Lisebergs första vd
Styrelsens första uppdrag blir att utse en verkställande direktör. Bland ett stort antal sökande går jobbet till överstelöjtnant Edward Ferdinand Goldkuhl. Han blir inte långvarig på posten. Redan den 31 oktober ber han att få sluta, alltså endast tio månader efter att han började. Anledningen är ökad arbetsbelastning i samband med regementets omorganisation (Goldkuhl är även yrkesmilitär).
Lisebergs styrelse går med på att släppa Goldkuhl, på villkor att han stannar kvar året ut, dels för att medverka i nästa års budgetarbete men framför allt för att göra en fullständig inventering över bolagets tillgångar.
Som kuriosa kan nämnas att Goldkuhls månadslön är 500 kronor.
Bergbanan byter utseende ...
Inför säsongen målas Bergbanan om. Mannen bakom verket är konstnären Joel Mila. Enligt uppgift skiner banan i kobolt, cinnober och andra lysande färger.
En tidning ger en målande beskrivning: ”Den gamla hederliga berg- och dalbanans klippväggar har han befolkat med ett brokigt liv. Underbara växter och jätteblommor, som stråla i alla regnbågens färger, ha slagit ut, jätteormar kräla hotfullt uppe vid krönen och andra vilda djur av alla slag ha här sitt tillhåll. Hela historien är mycket lyckad, fantastisk frodig och glad, precis som det bör vara."
... och så gör även Lustiga huset
I likhet med Bergbanan byter även Lustiga huset utseende. Även här är konstnären Joel Mila framme med penseln. ”Lustiga huset ståtar med ett crosswordsmönster i rött och vitt av så förintande verkan, att man beundrar de mystiska vidunder i svart, som våga kräla uppför dess väggar” skriver en tidning inför premiären.
Cegrellers rotunda har premiär
Vid foten av Bergbanans norra sida inreds en danslokal, Cegrellers rotunda. Tidigare var den en rullskridskobana men den här sommar för balettmästare Axel Cegreller spiran, assisterad av en förstklassig dansorkester. Salongen är ritad av arkitekt Arvid Bjerke och dekorerad av konstnären Paul Källström.
Enligt Axel Cegreller är den nya rotundan ”ett litet försök att låta utställningens dansrotunda stå upp igen fast i förminskad upplaga". Dansrotundan som Cegreller syftar på fanns i Huvudrestauranten intill Näckrosdammen under Jubileumsutställningen 1923.
Göteborgs-Tidningen hälsar på hos Axel Cegreller några dagar innan premiären:
”Vid den blivande Rotundan står herr dansmästare Cegreller och smider stora sommarplaner. Här ska dansas! Men inte nog med det. Det skall bli en extra fin dansrotunda här. Ljus och färgglädje ska inte saknas. Fyra strålkastare, en lucka i taket för nedsläppandet av ballonger och en särskild plats upp i rymden för den som blåser saxofon ska anordnas”, skriver tidningen.
Lillköping blir Gillesgården
Lillköping, som 1923 var en lilleputtstad och 1924 hemvist för Barnens paradis, förvandlas nu till Gillesgården. Folkdansgillet tar över anläggningen som förses med en stor dansbana mitt på gården. Bord och bänkar snyggas till och målas om, det samma gäller alla byggnader.
I Gillesgården regerar gammeldans, som vals, polka, mazurka och rheinländer. ”Danser som vi för ett 30-tal år sedan kunde skåda på vilken dansbana som helst men som sedan dess utträngts av lata latituders danser” skriver en nostalgisk journalist på Göteborgs-Posten.
Gammeldansen i Gillesgården blir en succé. Intresset är så stort att ytterligare en bana byggs för den sortens dans – Polketten – som har premiär 1926.
Kort och gott
- Nya pyloner med blommor och ljuseffekter sätts upp utefter stora gången.
- Lisebergs första egna växthus byggs.
- Linbanebocken i övre parken tas bort.
- En fontän anläggs bakom Konserthallen.
Kuriosa
Vattenrutschbanan som aldrig byggs
En rullskridskobana har man redan haft. Och en kälkbacke. Så varför inte satsa på en vattenrutschbana?
– Vi äro tvungna att varje år komma med nyheter, säger Liseberg inspektör Carl Jenzén när han presenterar planerna för pressen. Han berättar att attraktionen kommer att bli "vad stan talar om".
Vid tillfället består banan endast av några smala mörka gångar, mystiska cellskåp och roterande valsar. Utanpå står i kolsvarta bokstäver: "Det stora fallet".
Vattenrutschbanan än kopia av Jack & Jill, en av de mest uppskattade attraktionerna vid Världsutställningen i London 1924. Publiken ger sig två och två iväg på en klättring genom de mörka gångarna. Vad som händer efter det blir en överraskning.
Planerna är med andra ord långt gångna, men av någon anledning skjuts projektet på framtiden.
Sandöknen grönskar
Lisebergs arkitekt Arvid Bjerke får beröm för att han med små medel skapar en trevligare atmosfär i parken. "En gräsmatta här, en blomsterrabatt där, en miniatyrfontän med litet grönt ikring, några blomsterprydda lyktstolpar - och hela det dystra intrycket av sandöken, som det egentliga nöjesfältet förut gav, är totalt försvunnet", går det att läsa i pressen.
Framtidsplaner
På en ritning över det framtida nöjesfältet, daterad 1917, finns en restaurang belägen på berget. Sommaren 1925 berättar Herman Lindholm att restaurangen fortfarande finns med i framtidsplanerna och att den ska ligga där Linbanan landade under Jubileumsutställningen. Men innan restaurangen blir verklighet förutspår Lindholm att en av de forna minareterna återuppstår uppe på berget.
Det kommer att dröja till 1990 innan något som kan liknas vid en restaurang byggs på berget (hamburgarserveringen Stardust). Någon minaret byggs aldrig. Däremot ser Reklamtornet dagens ljus 1927.
Hitta Filipin – få hundra kronor
Helgen 15-16 augusti är det höstmarknad på lördagen följt av barnfest på söndagen. Då har publiken möjlighet att bli hundra kronor rikare. För att lyckas med krävs att man hittar den person på området som går omkring med hundrakronorssedeln på sig. Den som först frågar honom om han är ”Filipin” får pengarna.
Så mycket tjänar personalen
Vad tjänar en anställd på Liseberg 1925? Inför bildandet av Liseberg AB återanställs ett antal personer. Som exempelvis trädgårdsmästaren Gunnar Persson, montören Thorsten Svensson och kassören Hugo Larsson. De två förstnämnda tjänar 300 kr i månaden under de fem månader som Liseberg har öppet. Under vinterhalvåret får de 250 kr per månad. Hugo Larsson tjänar även han 300 kr i månaden, dock året runt. Som en löneförmån får han dessutom hyra en lägenhet i Lagmansgården som ligger nära Liseberg.
Inga nöjen på Pingstdagen
"Dans och tivolinöjen äro på Pingstdagen författningsenligt inställda" går det att läsa i en annons inför Pingsthelgen.
Spel
- Automathallar
- Badspelet NY
- Bilspelet
- Bowling, Kulspel och Biljard
- Bågskjutning Sista säsongen
- Derbyspelet NY
- Diamant
- Hopplan
- Hästspelet NY
- Japanspelet NY och Sista säsongen
- Klotkastning
- Knivkastning Sista säsongen
- Luftgevär
- Mausergevär
- Max och Moritz
- Mekaniska skjutbanan
- Priskjutning
- Ringkastning
- Vågar
Underhållning
Artister – ett urval
Einar Beyron, 8 augusti Konserthallen
Elin Lejdström, 20 maj Konserthallen
Göteborgs Symfoniorkester, 15 maj-15 augusti Konserthallen
Knut Öhrström, 24 juni Konserthallen
Åke Wallgren, 1 juli och 12 augusti Konserthallen
Mat och dryck
Restauranger
- Hasselblads
- Tivolirestauranten
- Wärdshuset
Caféer
- Bengtas café
- Lilla caféet
Kiosker
- Frukt
- Glass
- Tidningar och tobaksvaror
- Vatten och läskedryck
Fakta
Öppethållande: 15 maj-20 september.
Entréavgift: 50 öre för vuxna och 25 öre för barn under 12 år.
Antal besökare (exkl. försålda säsongskort): 478 988 (1924: 473 319).
Försålda säsongskort: 939 (1924: 1 465).
Pris säsongskort: 10 kr för vuxna och 5 kr för barn.