1924 - Lisepedia

Första sommaren efter utställningen

Foto: Kajsa Carlsson/GP.

Foto: Kajsa Carlsson/GP

Nöjesfältet döps till Liseberg

1923 var det officiella namnet Jubileumsutställningens Nöjesfält, men utställningens besökare sa Nöjesfältet. Det duger inte när anläggningen ska leva vidare på egen hand. Därför anordnas en namntävling i samarbete med Göteborgs-Posten.

Trots att redaktionen uttryckligen reserverar sig mot Nöjesfältet får namnet många röster. Ett argument är att det redan är så ”inrotat i både göteborgarnas och utomståendes hjärnor”.

Många föreslår även Liseberg, eftersom området där Nöjesfältet ligger har kallats så sedan 1700-talet. Men det finns de som tvivlar. ”För den stora allmänheten har namnet Liseberg varit så gott som alldeles okänt före utställningen – och jag vågar efter vad jag hört och sett på utställningen påstå att det även nu är så att den stora allmänheten icke har klart för sig vad Liseberg är eller har varit”, skriver en av tävlingsdeltagarna.

Men Liseberg är aldrig hotat. Enligt prisnämnden är inget annat förslag lika bra. Första pris, 150 kronor, går till fröken Anna Grötting som bor på Skanstorget 5.

Efter tävlingen återstår att förankra det nya namnet hos göteborgarna. ”Det är prisnämndens förhoppning att Liseberg, trots vissa onda profetior, ska bära verklig livskraft. Bärs det bara fram med verklig övertygelse av institutionens egna så skall det slå igenom redan i sommar – trots fjolårets nöjesfält”.

Fler namnförslag:

Lustgården (andra pris i tävlingen)
Penningödsla (hederspris i tävlingen)
Gladevi (variant av Ullevi)
Jubelborg
Jubileums Trummoli
Albano (för de många banornas skull)
Stora Bullret
Rövarekulan
Gåvan (en pik till Jubileumsutställningens ekonomiska underskott)
Babylon
Tidsfördrivet
Eldorado
Galejan
Paradiset

Foto: Privat.

Vinnaren av namntävlingen, Anna Grötting, i sin lägenhet på Skanstorget 5. För henne är Liseberg självklart eftersom området redan heter så. Dessutom gillar hon tanken på ett kvinnligt namn. "Varför inte ett feminint berg bland nöjesetablissementen", skriver hon i sin motivering. Exempelvis finns redan ett Lorensberg.

Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.

En ny entré presenteras

När utställningens höga murar rivs behöver Liseberg en ny entré. Det är en tillfällig lösning, sägs det, för tanken är att återskapa de gamla grindstugorna som tidigare fanns på området. I väntan på dem återanvänds Jubileumsutställningens entré som 1923 låg vid Götaplatsen.

Idén med grindstugorna blir aldrig verklighet. Den tillfälliga lösningen blir därför kvar över säsongen 1928.

Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.

Barnens paradis flyttar in ...

De yngstas favorit under Jubileumsutställningen var Barnens paradis. Glädjande nog lever paradiset vidare och passande nog flyttar anläggningen in på Liseberg, närmare bestämt till Lillköping.

"Lilleputtstaden har med oförändrat namn, Lillköping, blivit Barnens paradis med en mängd roligheter och arrangemang, kaffe- och mjölkrestaurang och Stadsträdgårn, dansbana och sagoteater", skriver Göteborgs-Posten inför premiären.

På bilden pågår färdigställandet av Barnens paradis inne på Liseberg.

... och så gör även Bengtas café

Bengta Jönsson, som sålde våfflor och kaffe vid Näckrosdammen under utställningen, flyttar också in på Liseberg. Hon tar över Utställningskonditoriet som ligger utmed huvudstråket.

Bengtas café bli med tiden ett begrepp på Liseberg. Först efter säsongen 1986 rivs det, för att ge plats åt Lisebergbanans station och Järnvägsrestaurangen.

Foto: Jens Andresen (konstnär).

Dans i Kongresshallen

Det anordnas dans i Kongresshallen. Under hösten och vintern, när Liseberg ligger öde, byter lokalen tillfälligt namn till Danshallen.

Åtgärden är främst ett försök från kommunpolitikerna att stävja de ungdomsproblem som finns i samhället. Tanken är att dans under ordnade former ska ersätta alla de dansklubbar som anses bedriva en "okontrollerad nöjesverksamhet."

– Det dröjde inte så länge förrän klubbarna försvunnit och nog anser jag, att det var ett stort socialt framsteg, sa Lisebergs vd Herman Lindholm när han mindes tillbaka, i samband med sin pensionering 1942.

Spegeldammen, Wärdshuset och Musikestraden 1924.

Foto: Okänd, Lisebergs bildarkiv.

Spegeldammen gör skäl för sitt namn den här vackra sommardagen. Tanken med Musikestraden framför Wärdshuset är att musiken ska komma närmare huvudstråket. Vacker är den men succén uteblir. Redan 1927 är den borta. På trappan till Konserthallen stämmer en orkester upp inför en förväntansfull publik och på berget skymtar Jubileumsutställningens linbana. Stålkonstruktionen står kvar till 1928 då det första Lisebergstornet byggs på platsen.

Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.

Liseberg ska vara en plats för alla. Därför är det viktigt att även människor som inte har råd kan besöka nöjesfältet. De så kallade parkbarnen är ett exempel. Så kallas en grupp barn som kommer från Göteborgs fattigkvarter och som tack vare sociala insatser får möjlighet att gå på Liseberg.

Kort och gott

Liseberg drivs i år av Jubileumsutställningens nöjesutskott. Först 1925 tar det nybildade bolaget Liseberg AB över driften.
Bågskjutning, Ringkastning, Bilspelet, Klotkastning samt Bowling, Kulspel och Biljard heter årets spelnyheter.
Forssjögården blir bostadshus för personalen.
En musikestrad byggs framför Värdshuset.
Tanagrateatern byggs om till marionetteater.
Théatre Mysterieus är ny

Kuriosa

Det kostar 15 öre för att åka karusell, 25 öre för att spela spel som inte ger vinst och 50 öre för spel som ger vinst. Polletterna till dansen på Stora dansbanan kostar 15 öre.

Den 22 september sätts alla tiders bottenrekord när det gäller antalet gäster. Den dagen passerar 46 personer vändkorsen. Av dem är nio barn.

Måndagar och torsdagar är så kallade billighetsdagar. Entréavgiften är då endast 25 öre för vuxna och 10 öre för barn under 12 år. Dessutom är det specialpriser på attraktionerna.

En stor skillnad jämfört med 1923 är att ramper med elektriska lampor sätts upp längs hela stora vägen och runtomkring stora gården med dammen. "När allt tänds kommer Liseberg att formligen bada i elektriskt ljus", skriver Göteborgs-Posten inför premiären.

”En oändlighet av vita soffor” har ställts ut i parken, skriver samma tidning. Det står även att 1923 ”hände det inte allt för ofta, att man fick sitta just när man mest ville”.

Lisebergsorkestern bildas 1928. Fram till dess lyssnar publiken på Göteborgs Symfoniorkester. Orkestern spelar alla dagar hela säsongen i Konserthallen, utom måndagar, och ackompanjerar allt som oftast solisterna som uppträder i samma byggnad på onsdagar. Det är gratis att lyssna till symfoniorkestern. Att lyssna till solisterna kostar 25 öre.

Attraktioner

Foto: Konstljus-Atelieren

Giganten på Karusellplatsen är Flygkarusellen. Den inte bara når högst, den låter även mest. Så mycket att den 1926 flyttas för att inte överrösta dansmusiken på Polketten. Senare byggs Flygkarusellen om till en traditionell slänggunga. Visst är det roligt att åka flera tillsammans i samma gondol, men folk tycker bättre om att slängas runt i luften med benen fritt i vädret.

Spel

Askhopplan Sista säsongen
Automathallar
Bilspelet NY
Bollkastning Sista säsongen
Bowling, Kulspel och Biljard NY
Bågskjutning NY
Danshjulet Sista säsongen
Diamant
Hopplan
Hästspelet
Klotkastning NY
Knivkastning
Luftgevär
Mausergevär
Max och Moritz
Mekaniska skjutbanan
Pilkastning
Plåtkastning Sista säsongen
Prisskjutning
Ringkastning NY
Vågar NY

Underhållning

Artister – ett urval

Einar Beyron, 2 juli och 9 augusti
Elin Lejdström, 28 maj, 30 augusti och 14 september
Göteborgs Symfoniorkester, 22 maj-30 september
Knut Öhrström, 4 juni
Martin Öhman, 22 maj
Sigrid Brandel, 23 juli
Sven Scholander, 26 juli

Scener

Musikpaviljongen
Kongresshallen
Tanagrateatern
Utställningsteatern

Foto: Konstljus-Atelieren.

Det som med tiden ska bli Stora scenen är allt annat än stor 1924. Ännu så länge är det en musikpaviljong, ofta kallad för musiksnäckan tack vare sin form. Och visst hörs sång och musik från scenen, men mest fascineras publiken av akrobater, lindansare och allsköns balanskonstnärer.

Dansbanor

Danshallen
Stora dansbanan

Mat och dryck

Restauranger

Fakta

Öppethållande: 22 maj-30 september

Entréavgift: 50 öre för vuxna och 25 öre för barn under 12 år alla vardagar utom lördagar. 20 öre respektive 10 öre före kl. 16 dessa dagar. Lördagar från 13 högre avgiften, söndagar den högre avgiften.

Entré Danshallen: 1 kr för damer, 1,50 kr för herrar.

Antal besökare: 473 319 (1923: 4,2 miljoner – hela Jubileumsutställningen)

Försålda säsongskort: 1 465

Pris säsongskort: 10 kr för vuxna och 5 kr för barn under 12 år (efter 1 augusti: 5 kr för vuxna och 2,50 kr för barn)